Man är inte äldre än man gör sig.

Hoppade glatt ur sängen idag. Idag är min födelsedag. Hurra hurra hurra. Hela dagen kommer att innebära glitterkonfetti.
....

Så slog det mig att jag faktiskt fyller 44 år. Herregud. 44 ÅR! (Det var här som jag ramlade tillbaka i sängen, drog täcket över huvudet och tyckte att jag var apgammal. Jag kunde lika bra skaffa gåstavar, ha håret i knut och promenera i fotvänliga skor raka vägen till hemmet och checka in direkt)

Egentligen borde jag vara väl förberedd. När man fyller så sent på året blir det att man de senaste 11 månaderna har gått och sagt, jag blir 44 år i år.

...

Fast det är ren och skär lögn, när jag tänker efter har jag oftast svarat. Jag blir 37 i år eller 34 eller 39 det har berott lite på vem som frågar och vilken dagsform jag har haft. Så därför är jag inte alls förberedd på det här. Faktum är att det kom som en chock för mig.

Så för att inte förstöra den här dagen och låta den vara så där glittrig och underbar så kör vi vidare på förnekelsens linje. Ok?

Ok!

Grattis till mig. Idag fyller jag 29. Opa opa!

Bild snodd från google

Jag har full förståelse för att det är stressigt idag

Jag ska inte uppehålla er särskilt länge. Jag förstår att ni har mycket att fixa med tills imorgon. Dyrbara presenter ska inhandlas och packas in i glittrigt presentpapper. (INTE JULPAPPER). Tårtan ska bakas. Champagnen ställas på kylning. Ballonger blåsas upp. Blommor ska plockas (det är ok med köpta blommor också, jag vill ju inte på något sätt vara krävande) Ja och sen måste ni ju såklart inhandla piffiga festkreationer så ni är riktigt fina.

Syns imorgon då

En av julklapparna som jag fick i år.

Var en bok. Handboken för tankspridda.

Det var min gode vän Åsa som gav mig den. Jag undrar hur hon tänkte. Vad ska jag med den till?

Märkte ni förresten vad det blåste under juldagen. Full orkan. Det var verkligen tur att jag fick en mössa i julklapp för annars hade jag alldeles säkert fryst öronen av mig när jag skulle gå ut. Jag var tvungen att gå ut för att köpa... något, vad det nu var? Det har jag inte lagt på minnet, men något var det som jag hade glömt att skriva på inköpslistan. Inte för att det spelade så himla stor roll, för listan fick jag inte med mig, den hade jag lagt i min andra jacka. Antagligen. Skulle jag gissa. Eller så kanske jag glömde den på jobbet. Någonstans. Inte så lätt att veta. Vårt kontor är ganska stort, inte jättestort men tillräckligt stort för att vi alla ska få plats. Och så har vi ett jättemysigt fikarum. Tyvärr har vi bara automatkaffe, men massor av goda teer. Kom gärna förbi och hälsa på om ni har vägarna förbi. Köp med lite bullar. Det skulle uppskattas.

Vad var det nu jag ville säga med det här inlägget? Skit samma nu postar jag det här.

Julstämmning

Igårkväll efter jobbet hade jag och Simon en riktigt myyysig kväll. Vi skulle göra julgodis tillsammans. Först gick vi och handlade eftersom vi inte hade allt hemma. Efter att vi gått tillbaka till affären två gånger för att "någon" glömt grejer, så påbörjade vi arbetet.

Julmusiken klingade i bakgrunden och adventsstjärnan lös i fönstret. Ljusen var tända och vi drack lite glögg. Det kokades knäck och den ljuvliga doften spred sig i vår lilla lägenhet, marsipankulor rullades, choklad smältes, knäckformar fylldes, nougat/marsipankulor fick chokladöverdrag.

Jag gled omkring och smålog hela tiden och såg ut som en blond variant av Leila i Leila bakar.

Eller, kanske inte riktigt hela tiden. Kan hända blev jag liite upprörd när knäcken höll på att koka över, knäckformarna inte ville dela sig från varandra, det var näst intill omöjligt att inte spilla knäck på spisen, plåten, diskbänken och mig själv. (satan i gatan vad varm knäcksmet är).

I tre timmar höll vi på med julgodispysselbaket. Tre timmar!

Men nu är iallafall knäckjävlarna och chockladkulehelvetet klart.

Tjihuu. Jag vann.

Vi hade julavslutning med jobbet igår och bland annat så spelade vi bowling och jag VANN STORT.

Eller ja. Här kan det hända att mina kollegor kommer att protestera. Det beror ju lite på hur man räknar. Det var kanske så att jag inte vann om man ska vara riktigt petig och räkna poäng.

Men nu tycker jag inte att vi ska hänga upp oss på bagateller.

Bara att få komma hem till mig är väl gott nog.

Egentligen har jag massor som borde fixas ikväll. Mina kollegor kommer hem till mig imorgonkväll direkt efter jobbet och jag borde handla, koka julgröt, städa och duka upp ett vackert julpiffigt bord.

Men det viktigaste är väl ändå att umgås. Det är väl ingen som bryr sig, på riktigt, hur välstädat jag har, eller om jag verkligen bjuder på den där mysiga julkvällsmaten som jag lovat.

Men OM det är det, så kommer dom säkert över det tids nog.

Nu sticker jag till yogan.

Bara för att man från början tycker att en grej verkar aptöntig och skitlarvig.

Bara för att man hånskrattar folk rätt upp i ansiktet och säger saker som:
"Nähe, du sån skit sysslar inte jag med. Står det TÖNT i pannan på mig eller? Jag har faktiskt ett LIIIIV. Ett spännande och glittrande liv. Men fortsätt du, det förgyller säkert ditt meningslösa fjuttiga liv."

Alltså, bara för att man säger så betyder inte det att man inte kan ändra sig. Det kan man faktiskt.

Så.

Jag har börjat spela Wordfeud.
Och. JA! Det är roligt.

Nu pratar vi inte mer om det.

Välklädd gran

Så var granen klädd. Jag är nöjd med resultatet. Visst blev den fin?

Ni tycker inte att jag varit väl sparsam med glitter och blingbling?

Jag vill ju inte att den ska stå där i hörnet, lättklädd och slampig.

Och så tyckte folk att jag ÖVERREAGERADE och betedde mig UNDERLIGT när jag ville strypa henne.

Rusade ut på lunchen idag för att inhandla en julblomma. När jag kommer in i blomsteraffären möts jag av tre långa köer med pensionärstanter.

Väluppfostrad som jag är ställer jag mig sist i en av köerna. Jag väljer den som går långsammast, det är en medfödd talang jag har. Eller kanske mer ett tix. Jag vet inte riktigt vilket eftersom jag inte har fått någon diagnos.

Iallafall

Står där stressad över att jag har bråttom och varenda jävla kärring liten tant i stan tydligen måste handla på lunchen. Efter att de har bökat med sina 14 påsar med julklappar, handskarna, gåstavarna och handväskan, fiskar de slutligen fram den lilla portmonnän, pillar upp det lilla, lilla låset och betalar sedan 139 kr.

MED MYNT!

När det efter en hel evighet blir min tur kommer det fram en rynkig, ful, kärring liten tant, med en blomma i ena handen tre tior i andra.

Liten tant: (tittar fordrande på mig) Jag ska bara ha den här (håller upp blomman framför sig) och betala med de här (visar mig tre tior) så jag går före.

Nina: (Blir lite undrande, vad tror kärringen att jag gör, väntar på tåget? Jag ska också bara ha en blomma och betala. Jag har dessutom bråttom, känner att jag blir ännu mer stressad men mumlar) Jo men visst.

Liten tant: (snörper på munnen och blänger på mig, som om det var den självklaraste saken i världen att jag skulle låta henne gå före, vänder sig till kassörskan) Jag ska bara ha den här (ställer blomman på disken) och betala med de här (lägger fram de tre tiorna)

Kassörska: Jo men den kostar 59 kronor.

Liten tant: (ser lite förvirrad ut) Men åhh, jaha ja sååå tokigt, ojojoj, då ska vi bara se var jag har min lilla, lilla portmonnä…

Det är viktigt att hålla på jultraditionerna

I år ska julen firas hemma hos mig. Jag och min syster brukar varva jularna. Varannan jul är det hemma hos henne och varannan är det hemma hos mig. Så ikväll har jag en fullplanerad afton. Jag tänkte att jag skulle koka knäck, baka pepparkakshus, lägga in sill, rulla köttbullar och göra Janson så att det inte blir så stressigt i nästa vecka.

HAHAHA! Nej jag bara skojjar.

Jag ringer jag till syrran och ber henne göra allt det där och ta med till mig. Hon gjorde det så fantastiskt bra förra året... och året innan.

Lika bra att hon gör det hon gör bäst, så gör jag det som jag gör bäst.

Jag köper glöggen.

Look a like?

Idag hade jag lockat håret på morgonen och när jag kom till jobbet var alla rörande överens om att jag var otroligt lik Maria Montazami. Inte mig emot, en snygg kvinna som jag gärna är lik. Till utseendet. Men sen påstod de att jag dessutom var lite lik henne på sättet och där är jag inte alls lika benägen att hålla med.
Hon är ju inte den vassaste kniven i lådan, om man säger så.

Nähäpp, dags att gå en sväng till stan, ska bara måla läpparna en gång till först så jag inte känner mig så förbaskat exposed, rädd och nervös.

Tjingeling.

Att göra armhävningar och hoppa grodhopp en hel dag tar på krafterna.

Den här måndagen hade jag bestämt mig för att ta itu med en en uppgift som var en stor utmaning för mig och jag blev kallsvettig bara jag tänkte på det.

Så i helgen pratade jag med en vän om hur jag kände och han rådde mig till att peppa mig själv genom att göra armhävningar, hoppa grodhopp, klappa och skrika, gärna nått i stil med. Ja ja ja, nu jävlar gör jag det här, go, go,go.. yyyeeeaa. Slå näven i handflatan, skaka på axlarna, frusta och sedan ta itu med uppgiften.

Det var bara det att jag hela tiden kom på andra saker som kändes otroligt viktiga att göra. Det var jag tungen att fixa först. Så tog jag itu med det och när det var klart börjar jag peppa mig själv, och så kom jag på nya saker, pepping igen, nya saker, pepping...

Och så hittade jag olika undanflykter, jag var väldigt kreativ på den punkten. På morgonen passar det inte, speciellt inte på måndagmorgon och absolut inte innan lunch, det fattar väl vem som helst. Och efter lunch. Kommer inte på tal. Sen måste jag förbereda mig lite till. Så gick måndagen.

Men imorgon ska jag ta itu med den där uppgiften.

Ska bara ta en sväng till apoteket och köpa Voltaren så jag blir av med den här förbaskade träningsvärken.

Och sedan göra några armhävningar...go, go, go.

Julpiff

Ikväll har jag klickat hem tandblekningsstripes och hårextensions. Man kan tycka att det var fel prioritering så här innan jul när alla julklappar, julgran och julmat ska inhandlas och ekonomin blir lagom ansträngd. Men jag tror faktiskt att ungarna uppskattar att få lite billigare julklappar. Nu får de ju inte bara en mamma som är fin på insidan.

Nu kommer jag dessutom se bra ut.

Ikväll funderar jag på att ta en tripp till Nässjö, Bankeryd och Taberg.

Om jag hade haft ett busskort och råkade tappa det, så skulle jag verkligen uppskattat om personen som hittade busskortet, lämnade in det, där man ska lämna in det, så att jag skulle kunna hämta upp det där sen.

Det hade jag. Verkligen. Uppskattat.

Fast jag hade haft full förståelse för om man inte gjorde det utan istället helt sonika plockade upp kortet, speciellt om det var ett sånt där svindyrt kort som man kan åka hur mycket som helst på en hel månad i typ hela småland, behöll det och sedan åkte hej vilt på det. Jag hade inte dömt den personen och tyckt att hon var en dålig människa på något vis. Inte alls. Tvärtom hade jag fortfarande tyckt att hon var fantastisk, klok och snygg med hög moral.

Folk får faktiskt hålla reda på sina saker och är man så slarvig får man skylla sig själv.

Lussebak à la Nina

Ni vet det där med att sätta upp mål. Det är ju hur bra som helst. Man vet vad man strävar efter och var  man är på väg. Sen är det inte säkert att man når sina mål på en gång. Man måste ha tålamod och glädjas åt de framsteg man gör.

Som ikväll. Målet var att baka lussebullar, dricka vin och glögg med en väninna.  Vi lyckades nästan. Vinet och glöggen drack vi upp men några lussebullar blev det inte.

Men jag är väldigt stolt över oss.

Att uppnå två av tre mål på en kväll är inte att förakta.

Jag ser inga som helst problem i det.

Igårkväll träffade jag några väninnor. Vi åt gott, drack vin och babblade skit tills sent på kvällen. Egentligen skulle vi gjort det en fredagkväll men eftersom vi inte fick ihop en fredagkväll då alla kunde, så tog vi torsdagskvällen istället. Vi höll alltså fredag på en torsdag.

Så eftersom det då blir lördag idag tänkte jag kräva ob ersättning av mitt jobb för att jag jobbat hela dagen.

Det tycker jag är högst rimligt

Nobelpriset i litteratur

Idag på fikarasten tyckte chefen att vi skulle ha en liten tävling. Tävlingen gick ut på att vi skulle rabbla Nobelpristagarna i litteratur efter årtal. Man skulle kunna säga att jag fullständigt briljerade. Spottade ur mig namn, land och årtal för att gå en storstilad seger tillmötes.

Det är förvisso inte riktigt sant. Men man SKULLE kunna säga så.

Om man inte är så noga med sanningen.

Men godiset har jag iallafall hunnit äta upp

I fredags efter jobbet cyklade jag och hyrde film. Jag hade fått en rekommenderad och såg fram emot en riktigt mysig filmkväll. En stor påse godis fick naturligtvis också följa med hem.

Jag skulle bara fixa lite mat till mig och Simon först, äta och diska och sen kom visst idol och sen skulle jag bara ta ett glas vin eller två och sen blev det sent och jag blev trött, men det spelade ju ingen roll för jag hade ju hela lördagen på mig.

Jag hade bara bestämt att jag skulle gå på stan med Nicole. Men jag hade ju hela kvällen på mig. Var bara tvungen att hämta upp jullådan för att göra en inventering av vad som fanns i den och sen skulle jag bara prata i telefon och smsa lite, dricka vin och kolla facebook och läsa lite bloggar och chatta lite.

Men herregud söndagar är ju en riktig filmdag. Ingen fara, jag kunde ju se den då. Jag skulle bara. Ja, inte fan vet jag men så gick söndagen.

Men NU ska jag krypa upp i soffan och titta på den där filmen. Filmrecension kommer senare. Ska bli så mysigt. Jag ska bara...

Kvällens film. Kanske.

Julbudget

Nu är det verkligen inte långt kvar till jul. Som ensamstående mamma har jag inte en obegränsad kassa att ösa ur och därför måste jag hålla hårt i slantarna nu. Snart kommer julen och utgifterna skjuter i höjden. Därför köper jag bara det som jag absolut behöver.

Idag när jag och Nicole var på stan behövde jag tydligen två ljusstakar och en skjorta. 

Tur att jag är så ekonomisk och inte handlar massa onödigt trams.

En häftig grej har hänt

Jag måste bara berätta om en spännande sak som hände mig när jag cyklade hem från jobbet ikväll.
Öh va? Nej det har inte med Wordfeud att göra!
NEJ inte på något vis.
Men för helvete NEJ! Inte ens på ett pyttelitet, jävla skitvis. FATTA!
…
Ok. ok, fortsätt ni spela.
Förlåt att jag störde.

Wordfeudoskuld

Under dagens lunch tjitt tjattade vi lite om vad vi gjort igårkväll.

Nina -Nej, jag gjorde väl inget särskilt. Var hemma. Tog ett bad. Robert Pattinsson kom över en sväng. Han hade med sig chokladdoppade jordgubbar, som han matade mig med, och champagne som han envisades med att hälla på mig för att sedan slicka i sig… och sen hade vi galen sex ett par timmar. Så där bara. En helt vanlig torsdagkväll.

Mina kollegor -Jaha gäsp! Och hur många poäng fick du i Wordfeud?

Nina -Men asså jag spelar inte det.

Mina kollegor -Men va! Vad fan menar du? Vadå, SPELAR INTE DET!?


Jag får en vag känsla av att jag har missat nått.

Det är väl ändå att överdriva miljötänket.

Som den miljömedvetna kvinna jag är så är det helt självklart att jag sopsorterar. Det tycker jag är duktigt av mig, jag brukar klappa mig själv lite på axeln när jag går ifrån återvinningsstationen, där jag har lagt plast för sig, kläder för sig, skor för sig... okej ni vet.  Med studs i stegen går jag därifrån, helt nöjd med vilken fantastisk insats jag gör för miljön och vilken nobel person jag är.

När jag kom hem idag efter ett besök på återvinningssationen sa Simon -Du ska inte tro att du är så himla bra som lämnar så mycket till återvinningsstationen. Om du helt enkelt slutade shoppa så mycket kläder, skor och prylar så hade du inte haft så mycket att släpa dit och det hade varit betydligt mer miljövänligt!

Som om det skulle vara ett alternativ.

Där vill man ju inte hamna.

I helgen var jag i Göteborg och roade mig med 7 andra glada flickor. Vi hade mycket trevligt tillsammans. God mat, skvaller och mycket gott vin. Det kan inte bli annat än en lyckad kväll.

En liten reflektion dock. De flesta som var på det här stället var över 45 år vilket kändes lite väääl gammalt för oss fräscha pinglor. Vi har faktiskt flera år tills vi kommer dit. Jätte, jätte många.

JO! Tyyp.

Hursomhelst. Om man nu råkar hamna på ett sånt ställe, som besöks av en mognare publik. Varför spelas det då bara gammal skitmusik. Vid vilken ålder tappar man totalt bort musiksmaken och tycker på riktigt att Lena Phs, Det gör ont, är så bra att den ska spelas. Två. Gånger. Samma. Kväll? Samt anser att det är piffigt att gå ut i leopardtajts och korsett?

Jag bara undrar.
Så jag är beredd och kan skjuta mig själv den dagen.

OJ. Vad packad du ser ut på den bilden var en kommentar jag fick av en vännina och då kan jag meddela att detta kort är tagit innan jag ens druckit upp första glaset. Så sen blev det inga fler bilder på mig.

Goa Göteborgstjejer

En del blev lite suddiga

Tack universum för visad respekt

Phhhuuii. Nu kan vi alla andas ut.

Vi klarade oss detta magiska datum 11.11.11 kl 11.11.11
Vår jord gick varken under eller exploderade. Internet fungerar fortfarande. Allt är frid och fröjd.
Jag säger inte att det nödvändigtvis är så, men jag tror att det till viss del beror på mig.

Det är nämligen så att jag har en massa roliga saker som ska göras i helgen så ev undergångar och sånt trams får faktiskt vänta.

Vi har haft julafton här hemma

Ikväll ropade Simon på mig och visade ett mixerbord på datorn som han ville ha.(Något han ska mixa musik med, nån dj-grej, helt obegripligt, jag fattar inget, men det är nog bra)

JAG tyckte då att han skulle önska sig pengar till det i julklapp.
HAN tyckte istället att han skulle få sina julklappspengar ikväll.

Och då fick han det.

Så om ni ursäkta mig nu ska jag gå och lägga mig för hur mysigt och trevligt det än är med julafton så blir man ju helt slut av allt detta julstökandet.

God jul allihop

Då hade jag nog kännt mig lite dum.

Jag brukar inte hoppa på sånna där erbjudanden som tidningar har. OM erbjudandet inte är riktigt, suveränt. Som en tidning hade i våras. Köp två tidningar och få en fettmätare gratis (ord.pris flera hundralappar)

A! A! A! hur kan man motstå?

Så jag klickade glatt i. JA TACK, självklart vill jag ha en helt onödig fettläsare eftersom jag aldrig tittar mig i en enda spegel och kan omöjligt avgöra om jag är fet eller inte, samt två tidningar som jag egentligen inte är särskilt intresserad av. Skicka hela klabbet till mig. Why not, liksom

Efter nån vecka kom fettmätaren. Glad i hågen knappade jag in mina uppgifter.
Kön - Kvinna
Ålder - 43 år
Längd -161 cm
Vikt - 54 kg

.....

Ja, ja, ok 55 kg då, om det ska vara såå petigt.

Resultat - Överviktig och lider av dold fettma! Grattis

Sen kom tidningarna en efter en. Jag läste dem aldrig, bläddrade bara lite i någon då och då och tänkte varje gång att jag måste säga upp prenumerationen som tydligen också ingick i priset. Men det blev aldrig av. Jag skulle bara. Jag glömde. Ni vet.

Så för ungefär 500 kronor har jag nu en fettmätare som antingen inte stämmer, eller har en annan uppfattning än jag, om vad som är övervikt samt en glänsande tidningshög som jag så småningom kommer att bära ner till pappersåtervinningen. Oläst.

Men jag är väldigt nöjd ändå faktiskt, för tänk om det hade varit ett DÅLIGT erbjudande jag hoppat på.

Det vill man ju inte.

Jag har fullständig kontroll

Idag har jag inte rökt en enda cigarett.

Det beror på att jag vaknade idag och hade helt galet ont i halsen och höll på att hosta sönder lungorna är en person med stark karaktär och helt enkelt bara tyckte att jag skulle ta en rökfri dag.

Så om ni ursäktar mig nu ska jag bara klättra lite på väggarna och bita av mig naglarna.

Sen pratade vi inte mer med honom.

Jag och två tjejkompisar och en killkompis sitter och lunchar. En av tjejerna visar bilder på sin Iphone på klänningar som hon eventuellt ska köpa och vill ha våra åsikter.

Tjej 1 (håller fram mobiltelefonen och visar oss en liten röd klänning) - Den här då?
Tjej 2 - Jättesöt, den skulle du vara fantastiskt fin i.
Jag - Verkligen. Den skulle passa på dig.
Tjej 1 - Men den är ju så draperad runt baken. Kommer inte den se stor ut då?
Kille - Men den är ju stor

Tystnad

Vi tjejer blänger stint på killen.
Jag sparkar på killens ben under bordet.

Kille – Klänningen! jag menar att klänningen ser stor ut.

Tystnad

Kille - KLÄNNINGEN! FÖR HEELVETE. KLÄÄÄÄNNINGEN!!

Tystnad

Kille - Jag går och hämtar kaffe

Mitt jobb, ett företag med humor.

Månaderna september, oktober och november är de månaderna när vi på kontoret har som allra mest att göra. Alla är totalt sönderstressade. Stressade över att ha jobbat intensivt i ett par månader. Stressade över att det fortfaranade är månader kvar med hysteriskt mycket arbete. Detta resulterar i att alla har en stirrande, uppjagad blick och mörka ringar under ögonen.

Solbrännan från sommarens semester är ett minne blott och hyn har gått från en vit nyans till en svagt grågrön. Håret har mist all sin glans och ingen har haft tid att gå till frissan den senaste tiden.

Vi ser alla lika piffiga ut som fångarna på Auschwitz gjorde.

Det är just då, en mulen höstdag den första november, vi tar nya kort på oss till hemsidan.

Hög ambition

När jag fick lön den här månaden tänkte jag så här, jag behöver jag ju faktiskt inte shoppa någonting den här månaden. Jag har kläder, väskor och skor så det räcker. Om jag skulle ta och spara pengarna istället.

HAHAHA. Ibland är jag sjukt rolig.

Nya skor inhandlade.

Urandioxid sintras till kutsar - eh va?

Som miljöansvarig på mitt jobb får jag ibland äran att gå på miljöfika. Det innebär att man går och lyssnar på en föreläsare och sen får en kopp kaffe och en macka efter. Idag på morgonen var jag på en sån föreläsning. Det var en kärnfysiker från Uppsala universitet som föreläste om kärnkraftverk.

Det var säkert jättespännande information han hade, jag är lite osäker eftersom det mesta var på ett främmande språk.

Heta bastubilder

Idag har jag varit på vandring med fem glada tjejer. Efter det åkte vi hem till en av tjejerna och har precis badat bastu och druckit skumpa och whiskey. Mycket trevligt. Nedan kan ni se alla heta bilder jag tog på oss i bastun.









...

När jag har gjort allt på min todolista kanske jag tar ett glas vin.

Ikväll hinner jag verkligen, verkligen inte blogga, så ni får klara er utan mig helt enkelt. Jag har massor med apviktiga saker att göra.

1. Få besök av en fantastisk väninna
2. Dricka vin
3. Skvallra
4. Dricka vin
5. Skratta
6. Dricka vin
7. Lösa världsliga problem
8. Dricka vin

Ni ser ju. Späckat schema hela kvällen.

Önska mig lycka till ikväll

Alla har väl en sexlista? Ni vet. En sån där lista med kändisar som är helt ok att ligga med även om man är tillsammans med någon annan.

Om man är det minsta smart ser man naturligtvis till att höja oddsen genom att utesluta utländska superkändisar som Brad Pitt. Du må vara hur het som helst men, på riktigt, hur stor är chansen att du någonsin träffar karln.

Min lista har under flera år sett ut så här:

1. Alexander Skarsgård
2. Martin Stenmarck
3. Magnus Betnér
4. Andreas Wilson
5. Olof Mellberg

Ikväll ska jag gå på stand up comedy. Magnus Betnér står på scen.

Vilken underbar frisk kall morgon det var idag.

Man blev så där härligt pigg och alert. Vaknade till ordentligt.

Eller? Ni märkte inte det?

Nehe, men om ni hade hoppat upp på en moppe, klädd i en något för tunn jacka och utan vantar, och susat iväg.

Då hade ni garanterat märkt det.

Ikväll har jag ett spännande uppslag...

på ett briljant blogginlägg.

Men ni vet!

Det är fredagkväll och vin dricker sig inte självt. Vi får helt enkelt ta det en annan dag. Okej?

Okej.

Nu drar jag på fest. Whoppa whoppa

Jag har de bästa ungarna.

Ni behöver inte vara ledsna för det. Ni har säkert något som jag inte har. En fin bil, ett stort hus, en vacker trädgård, en supermodern espressomaskin. Och jag tycker absolut att det är er förunnat. Jag är glad för er skull, det är ni värda.

Men de bästa ungarna har ni inte. Tyvärr.

För dem fick jag.

Sånt skojar man inte om. Tydligen.

Om du får låna chefens nya fina bil för att uträtta ett ärende och glatt utbrister efter att du mottagit nycklarna.
-Det var evigheter sen jag körde bil så det här kommer att bli spännande, hö hö

Då kommer din chef inte tycka att det är roligt.

Inte alls faktiskt.

Sammanfattning av kick offen

Killarna på jobbet var minst sagt förvirrade när vi skulle åka Segway. Det var alldeles för avancerat för dem.

Jag var helt enkelt tvungen att visa dem hur man skulle göra

En stor anledning till att jag trivs så bra på jobbet är att mina kollegor är lika seriösa som jag.

Som ni ser är alla lyckliga över att få äta middag med mig.

Jag tycker att Jocke ska ha slips eller eventuellt inte ha slips. Lite oklart där.

Hursomhelst en mycket trevlig kick off.

En vanlig måndagsmorgon.

Klockan ringer kl sju. Snoozar en halvtimme för att sedan panikslaget rusa upp ur sängen. In i duschen, tvätta håret, ut från duschen, torkar mig snabbt, lite rollon i ansiktet, lite kräm under armarna, i bästa fall tvärtom. River runt i garderoben, på med vad sjutton som helst. Swich, swich. Lite puder, rouge och mascara, kladdar lite utanför, svär, torkar bort, in med linserna.

Byter kläder eftersom det blev för varmt, kallt, obekvämt eller fult. Eftersvettas. Håret droppar. Skitsamma. Var är hårsnodden? Letar på intelligenta ställen som i besticklådan och under sängen. Hittar ingen. Det får va.

På med jackan, halsduken och stövlarna, byter halsduk, byter tillbaka till första halsduken, byter jacka.

En blick på klockan. En kvart försenad. Grabbar tag i väskan. Rusar ner tre trappor. Telefonen. Shit. Rusar upp tre trappor. Vem fan har snott min telefon? ... Ah ok. Där låg den. Rusa ner tre trappor. 20 minuter försenad. På med hjälmen. Upp på moppen. Gasar max. Herregud. blir det aldrig grönt?

Kommer inrusande på kontoret. 28 minuter försenad. 2 minuter till mötet.

Försöker se avslappnad, strukturerad och förberedd ut.

Det är skönt att jag, som seriös arbetskvinna, har fått in mina måndagsrutiner.

Alla borde ta ansvar

Idag ska vi utomlands med jobbet, till Västergötland, på en kick off. Här ska vi bland annat vistas ute i skogen och ha femkamp. Det kommer säkert att bli fantastiskt roligt, mest pga att det är jag som har hållt i trådarna.

Jag har bokat hotell, fika, femkamp, bubbelpool och middag. Jag har fixat med logistik, lagindelning och dirigerat ut alkoholinköp. Jag har mailat information och packlista.

Man kan ju tycka att det minsta mina kollegor kunde fixa var schysst väder? 10 grader och regn, kom igen liksom.

Tänk att man alltid måste göra allt själv.

Ni kanske undrar...

varför jag ytterst sällan uppdaterar bloggen på helgerna. Jo, jag har bestämt att jag endast ska uppdatera när jag är helt nykter.

Frågor på det?

Det gäller att prioritera

Tre dagar i veckan går jag och tränar yoga och en dag i veckan dansar jag salsa. Nu har jag fått en inbjudan av en vännina att prova på att dansa flamenco. Det låter verkligen jätteskoj.Det skulle jag vilja göra.

Och sen skulle jag vilja dansa Sumba. Och gå en kvällskurs i oljemålning. Och keramik. Och spanska. Jag vill alltid ha ett välstädat hem, umgås jättemycket med mina barn, dricka vin med mina vänninor, baka cupcakes, gå och simma, designa och sy mina egna kläder, renovera gamla möbler, se alla nya intressanta filmer, läsa böcker, gå långa promenader i skogen, arbeta ideellt för rädda barnen, prata jättelänge i telefon med min mamma och syster och pappa.

Men jag kan ju inte hinna med allt. Jag måste lära mig att prioritera.

Jag får helt enkelt sluta jobba.

Ha, det skulle allt bräcka hans present.

Nicole fyller år om ett par dagar. Eftersom hennes pappa inte är hemma på hennes födelsedag, har hon redan fått sin present från honom. En weekend i New York till våren. Jag vill ju naturligtvis inte ge något som är sämre.

Så jag tänkte att HON kunde få bjuda MIG på en semester till någon spännande ställe. Bali, Rio, Aruba kanske.

För det är ju betydligt roligare att ge än att få.

Nicole snart 23 år.

What have you done for me lately

Jag haft ont i halsen och legat hemma och kurerat mig. Ni kanske är lite sura på mig för att jag inte ha gjort ett endast inlägg när jag ändå bara legat där och "latat" mig. Men då undrar jag. Om ni tänker efter. Vad har ni gjort för mig?

Här har jag legat ynklig och sjuk. Ni har inte skickat blommor, ingen choklad, inget vin, inte ens ett fjuttigt jag älskar dig mest i hela världen kort.

Nej, just det.

Men nu är jag frisk och på gott humör så jag förlåter er. Så överseende är jag.

Bättre utsikt.

Så här ser det ut utanför mitt vardagsrumsfönster nu. Det beror på att taket på huset ska bytas och eftersom jag bor högst upp så är det utanför mitt fönster byggarbetarna mest håller till. De börjar kl 7.00 på morgonen och håller sedan på och hamrar och slamrar hela dagarna, även på helgerna. De har dessutom en maskin som hissar upp och ner grejer och varje gång det sker, vilket är nästan hela tiden, ringer en klocka som om de skulle varna för nästa världskrig.

Man kan ju lätt få för sig att detta oväsen skulle vara minst sagt irriterande. Men det finns en liten detalj som gör att jag tycker att det är väldigt trevligt.

(tid för eftertanke...)

Ett tiotal. Hunkiga. Muskulösa. Byggarbetare. Utanför mitt fönster.

Just det! Jag klagar INTE.

Man måste värna om skönhetssömnen

Simon, han hostar och hostar. Så har det hållt på dygnet runt i tre veckor nu. Han har druckit medicin mot rethosta, torrhosta, slemhosta och mormors hosta men inget har hjälp.

Jag har sagt till honom på skarpen, att nu får han baske mej masa sig iväg till doktorn så han kan få en vettig medicin som trollar bort hostan. Annars blir jag så illa tvungen att personligen gå ut och inhandla något på gatan till honom, morfin, heroin eller vad som helst som slutar på in.

För så här kan jag faktiskt inte ha det. Jag får knappt sova en blund så som han väsnas på nätterna.

Varför inte bara säga som det är, att jag är helt fantastisk.

En vän till mig som har många bekantar tittar granskande på mig och föreslår att hon kanske skulle fixa ihop mig med någon.

Nina - (Nyfiket) Vad har du på lager då?
Vän - (Funderar en stund och lyser sedan upp) Jo jag vet en kille, han är rolig, snygg, välbärgad, smart och omtänksam.
Nina - (Glatt) Men det låter väl bra.
Vän - (Eftertänksamt) Hmm, frågan är om jag kan rekommendera dig till honom.

Mat är överskattat när man kan köpa kläder och skor istället.

Varje månad när jag får lön förs det över 700:- automatisk till ett konto som jag kallar klädkonto. Tanken är att jag varje månad får spendera de pengarna på kläder och skor. Om jag mot all förmodan inte skulle shoppa upp pengarna en månad så blir det ju mer pengar till nästa månad. Nu har detta aldrig inträffat men det är det som är tanken, och det vet ju alla att det är tanken som räknas.

Så den här månaden startade jag som vanligt med 700:-

Än så länge har jag shoppat. 2 par stövlar, 2 långärmade tröjor, 1 polotröja, 3 stickade tjocka tröjor, 2 spetsprydda linnen, ett par svarta byxor, ett par jeans, 2 bh, 5 trosor, 1 par mjukisbyxor, 2 halsdukar, ett par leggings och ett vanligt linne. Eller om det var två? Vem orkar räkna?

Jag säger inte att det är så, men det känns som att jag kanske, möjligtvis, har övertrakasserat månadens klädkonto.

Eventuellt alltså.

På jobbet uppfattas jag som intelligent, begåvad och kvicktänkt. Helt klart.

När jag kom till jobbet idag frågde jag en kollega hur barnen tyckte filmen var igår. (Hon hade varit på bio med sina ungar och sett Smurfarna kvällen innan). Hon gav mig en kort redogörelse över barnens upplevelse och berättade sedan att när hon kom hem på kvällen hade hon sett Black Swan.

Nina - Vad tyckte du om den då?
Kollega - Jo jag tyckte den var bra.
Nina -Åh jag tyckte den var fantastiskt bra. Jag gillade verkligen den. Simon och jag var och kollade på den tillsammans på bio och han tyckte också om den. Det är ju inte så himla lätt att hitta en film som passar oss båda så bra.

Kollega 2 (som tydligen inte har lyssnat på hela samtalet tittar skeptiskt på mig) -Vilken film pratar du om?
Nina -Black Swan
Kollega 2 (ser nu lite lättad ut) -Ahh ok
Nina (höjer på ögonenbrynen och ser lite undrande ut)
Kollega 2 -Jag trodde du pratade om Smurfarna.

Riktigt fånigt av honom, hur skulle jag kunna säga att Smurfarna var fantastiskt bra?!

Jag har faktiskt inte sett den.

Än!

Same same typ

Idag fick jag följande mess från en vännina.

Hej. Är på SilverStone i England på en track Day med Ferrarin. Kul att se S. köra och Hugh Grant. Herr Grant såg lite sliten ut :) Kram E.

Alltså, jag tycker att det är riktigt skönt att umgås med folk som har liknande levnadssätt som man själv. Nu är ju inte jag i England på något jippo med min nya Ferrari och spanar in kändisar en helt vanlig torsdag. Jag sitter på kontoret och jobbar med miljödiplomeringen.

Men vissa paralleller kan man ju helt uppenbart dra.

Min dag

Den här dagen har verkligen varit intensiv. Nu är jag riktigt trött men, snäll som jag är, så ska jag iallafall ge er ett blogginlägg innan jag somnar.. zzzz

Snart redo för Let´s dance

Jag har börjat en salsakurs. Igår var första gången jag var där och milda makaroner vad duktig jag var på den kursen. Jag blev faktiskt lite förvånad själv. Jag var där i tid. Snicksnackade på ett trevligt sätt med de andra deltagarna. Stod längst fram vid spegeln och lyssnade uppmärksamt på läraren.

Nu ska jag bara lyckas få ihop den där lilla detaljen att lära mig stegen, svänga med höfterna och hålla reda på armarna. I takt till musiken.

En vit helg

På sommaren, när kvällarna är ljumna och man är ledig dagen efter blir det lätt att man njuter av ett eller sju glas rödvin, eller rosevin är ju också fantastiskt gott. Det har blivit en hel del av den varan för mig i sommar. Väldigt gott och mycket trevlig, men den här helgen tänkte jag att jag skulle ta en vit hel.

Någon som kan rekommendera ett gott vitt vin?

Men hur svårt kan det va?

Att träna Ashtangayoga är fysiskt krävande och efter ett pass ska kroppen få en välförtjänt vila i ca 10 minuter. Man ska då ligga ner och tänka på absolut ingenting. Plättlätt.

OK.

Hmm ingenting, ingenting, ingen ting ting ingen ting. Äh, jag får ju bara upp färgen svart i mitt huvud. Fy vad tråkigt, svart är ju en sån deppig färg. Jag måste väl få välja vilken färg som helst. En gladare färg. Som rosa. Hmmm rooooosa som bubbelgum eller smultronglass eller varför inte blå? Blåååååå. Blå bli bra, sån där fin ljus blå, som havet, när det är varmt. Jag ligger på en vit sandstrand på någon tropisk ö, man hör lite reagge musik i bakgrunden. Nähmen, vilken snygg karl som kommer här då. Solbränd, vältränad och oj då hoppla, han har visst med sig vattenmelon till lilla mig... och en stor drink. En väääldigt stor drink, med frukt och paraply i...

Men för helvete!

Blåååå blååå, paraply... undrar om det regnar ute? Borde åka och handla. Det är ju helt tomt i kylen hemma. Vad behöver vi? Mjölk, smör, middag tills ikväll. Borde göra matlådor att ta med till jobbet. Måste börja ta itu med miljöarbetet på jobbet imorgon...

Men för helvete!!

Storm i ett vinglas

Om ni på söndagskvällen har suttit ute på balkongen och druckit ett glas vin för att det var så fint väder och ni ville njuta av den fantastiska kvällen, då är det en riktigt god idé att ta med vinglaset in efteråt, diska av det och ställa in det i skåpet.

För om ni låter det stå kvar på balkongen, så kan det hända att det natten mellan tisdag och onsdag blir så blåsigt, att folk i allmänhet inte skulle gå ut, och i synnerhet inte män med tupé. Inte kvinnor med tupé heller för den delen.

Hursomhelst, då kanske det där vinglaset skulle blåsa ner från det lilla svarta balkongbordet, ner på balkonggolvet, och då blir det liksom helt oanvändbart.

Skulle jag gissa. Jag skulle ju naturligtvis aldrig vara så slarvig.

Eller dricka vin en söndagkväll. Herre gud!

Ekonomiska ekvationer

Vi var några tjejer, eller tanter, för er fåntrattar som envisas med att kalla oss som fyllt 40 det, som gjorde en dagsutflykt till Ullared i helgen. Egentligen hade jag inte tänkt handla någonting, absolut ingenting, typ.

Jag hängde mest med som en kul grej. Men nu när jag ändå var där kunde jag ju lika bra ta en sväng in till Scorett och det var en himla tur det, för där inne hittade jag två par stövlar på rea och vips hade jag tjänat 1800 kronor.

Skulle man kunna säga... så då säger vi så!

Och det var alldeles strålande för när jag hade varit inne på Gkås och köpt ingenting så log kassörskan mot mig och sa, 1864 kronor tack.

Att handla ingenting på Gkås är faktiskt ganska dyrt.

Jag överlevde.

Det var fruktansvärt, pirrigt, nervöst och jag var helt skräckslagen när Simon skulle hoppa ut från det där flygplanet idag. Men ni kan pusta ur, jag överlevde!

Hur det gick för Simon?

Han tyckte det var skitkul. Tokiga unge!

Förberedelse inför Simons fallskärmshopp

Simon har vaknat, ätit frukost och tagit på sig. Nu går han runt och visslar på en glad melodi. Jag har mediterat i en timme, svalt en burk Valium, hällt i mig en flaska Whiskey och rökt ett paket ciggaretter. Jag känner mig nu lika lugn som en duracellkanin på extacy med ADHD.

Så vi är nog båda så förberedda inför det här hoppet som vi kan bli.

Skulle det inte komma några fler inlägg i bloggen så beror det på att jag trots allt inte överlevde hjärtattacken.

Dåligt väder inget hopp.

Simon fyllde arton i början av sommaren och vi funderade på vad vi skulle ge honom i födelsedagspresent. Nicole kom då på den förbluffande idiotiska idén att vi skulle ge honom ett fallskärmshopp!

Tyvärr led jag den här dagen av ett gravt tillstånd av den allvarliga sjukdomen DIH, (Dum I Huvudet). Vilket gjorde att jag förtjust klappade ihop händerna och utbrast: Men ååhh, det är ju en strålande present. Han kommer att bli såå glad!

Och det blev han.

Så om det inte regnar, hoppar Simon ut från ett flygplan på 3000 m höjd imorgon. Så nu håller vi tummarna.

För REGN!

Mitt nya sunda jag

Jag har under ett par månader prenumererat på tidningen iform. Varje gång den har kommit har jag tyckt att den var skitdålig. Innehåller bara massa tråkiga träningsformer och trista recept på nyttig mat.

Men månadens nummer innehöll en träningsform som skulle passa mig utmärkt.
Shopping kan faktiskt vara sunt stod det i artikeln. Så imorgon ska jag åka till Ullared och shoppa loss helt galet mycket.

För hälsans skull alltså.

Så jag kan lägga pengarna på något roligare

Nu ska jag sätta mig ner och betala mina räkningar. Det borde ni också göra. Betala mina räkningar alltså.

Det hade jag uppskattat.

Planer inför fredagskvällen

Idag var jag ute och lunchade med två vänninor som båda två är sådär härligt husliga. Bakar bullar, stoppar korv och ystar ost. De är hur duktiga som helst. Den ena berättade att hon skulle göra svartvinbärssaft och plommonsylt ikväll. Den andra skulle göra inlagd saltgurka och surdegsbröd. Så nu har jag funderat på om jag också ska göra något hemlagat, hemgjort och husligt ikväll?

Och jag kom fram till att det ska jag INTE.

Jo, men grattis då. Typ

Som ni märkte så blev det inget inlägg på bloggen igår. Så här var det nämligen.
Jag och mina arbetskamrater var och spelade minigolf och jag hade tänkt berätta, på ett mycket underhållande vis, om när jag slog skiten ur allihopa. Men nu var det tydligen någon som inte kunde unna er den underhållningen.

Så skyll inte på mig, skyll på Jocke!

Nina fina ballerina

På jobbet roade vi oss på fikarasten idag med att komma på vad som rimmade på våra namn. Ett samtalsämne där jag kunde vara betydligt mer aktiv än vad som är vanligt när det mest diskuteras sport, politik eller andra totalt ointressanta saker. Det var med andra ord en ovanligt hög nivå på samtalsämnet, enligt mig.

Jag -Ellen är på smällen...haha
Jag -Fleur är en odör...hahaha
Jag -Marcus anus...HAHAHA

Marcus -Nina vagina...

Jo men det var ju verkligen, verkligen skitkul Marcus. Moget!

Bröllopsförberedelser

Imorgon ska jag gå på bröllop. Ett stort fint bröllop med massor med gäster. Jag vet att de flesta har planerat sedan lång tid tillbaka vad de ska ha på sig.

Det har jag givetvis också gjort.

Jag har tänkt ha på mig en ljuvligt fin klänning i ljust blå. Inte så där himmelsljus utan lite mer dimblå, ett par högklackade skor i en något mörkare nyans, med en blomma och lite pärlor på. En liten, silverfärgad festlig väska och matchande smycken till det.

Nu ska jag bara ut och hitta alltihop.

Några moderliga förmaningar inför resan

Idag ska Simon åka på semester till Turkiet. Jag tycker att det är på sin plats med några enkla förhållningsregler så han får ut så mycket som möjligt av sin resa.

Följande har jag sagt till honom att hålla borta ifrån: Kranvatten,  maneter, glass, sol, skumma gränder, kött, vägar, pooler, skumma typer, spindlar, hajar, fontäner, cyklar, hundar, katter, taxichafförer, ficktjuvar, flickor, sprit, ormar, grönsaker, turkar, försäljare, mat, turister, ungdomar, båtar, mopeder, havet, pubar, balkonger och bilar.

Jag hoppas givetvis att han får en riktigt skön, rolig och spännande semester.

Lång leveranstid

I början av sommaren fick jag två tomatplantor av en kollega till mig. Hon berättade målande om vilka saftiga härliga tomater det skulle komma på de här plantorna. Jag fick tips och råd på vad jag skulle göra med alla tomater. Soppa, sås, fyllda, hackade, skivade, passerade, gratinerade. Jag skulle bara låta plantorna stå ljust och luftigt och sen skulle det formligen poppa ut tomater.

Självklart är jag oerhört tacksam för den här vänliga gåvan men jag måste säga att jag är rätt besviken på resultatet. Inte en endaste liten tomat har kommit på mina plantor.

Inte ännu, men jag är fortfarande förhoppningsfull

Överdriven film

Har varit på bio och sett Harry Potter. Jag tycker att alla tidigare filmer har varit bra. Men den sista... nja, jag tycker nog att den ballade ur lite.

Alltså, osynlighetsmantel, flygande kvastar, drakar, trollspön, enhörningar, spöken, demoner, uppståndelsesten, levande tavlor. Allt det känns helt realistiskt och trovärdigt.
Men att Hermione inte skulle se äldre ut än så i 40 årsåldern?!

DET är faktiskt lite väl overkill.

Han vet ju faktiskt inte hur stor den var från början

Idag hade jag min favoritvovve Bailey hos mig ett par timmar. Som tack för hjälpen hade matte Nicole och husse Hampus köpt chokladbollar som vi skulle mumsa på. Alltså, Jag Nicole och Hampus. Inte Bailey, Det är ju helt befängt av er att tro det, man matar inte en hund med chokladbollar. Det trodde jag ni visste.

Iallafall. De hade även köpt en chokladboll till Simon, men eftersom han inte var hemma fick jag dyrt och heligt lova att jag skulle spara den till honom tills han kom hem.

Så jag sparade den en liten stund.

Men sen kom jag på att det är ju skitonyttigt med chokladbollar. Bara massa socker och fett. Herre gud, det är ju direkt livsfarligt. Det finns faktiskt de som får grava problem med fetma och DET vill jag ju inte utsätta honom för. Så som den ansvarsfulla mamma jag är så offrade jag mig och åt upp det mesta av chokladbollen själv.

För Simons skull alltså.

Jag och Bailey

Jag, min nya ajfån och våra äventyr.

Nu har jag äntligen skaffat mig en ajfån. Jag är hur glad som helst för den och förstår inte hur jag kunnat leva så länge utan. Men så är det ju med vissa personer. Man bara känner att man klickar och sedan vill man hålla ihop jämt.

Så nu kan jag utan massa krångel ta bilder på  helt vanliga händelser ur mitt liv och lägga upp här på bloggen. Balla bilder när jag hänger med kändisarna på stureplan. Eller när jag bygger ett nytt barnhem i Asien. Kanske några bilder från Nobelfesten? Aaaaaa, vad säger ni om det? Spännande va?

Nu händer det inte så där jätteofta att jag träffar kändisar på stureplan, bygger barnhem eller blir bjuden till nobelfesten... När jag tänker efter har det faktiskt inte hänt en endaste gång.

Men bilder på min tvättstuga kan ju vara rätt kul det med.

Skit samma jag bakar ju ändå aldrig

Lägenheten på första våningen i mitt hus har varit ledig ett par månader nu. Jag har med spänd förväntan sett fram emot vem som skulle flytta in där. Min förhoppning var att den nya lägenhetsinnehavaren skulle vara en oerhört stilig singelman i 40 årsåldern. Vältränad, charmig, snygg...

En fredagkväll, efter att jag hade badat, fönat håret, lagt en omsorgsfull make up och tagit på mig finaste sexigaste nattlinnet skulle jag trippa ner till honom och fråga om jag fick låna en kopp socker till kakan som jag håller på att baka.

NU! har min nya granne flyttat in.  En rar liten kvinna i 60-årsåldern.

Det är viktigt att följa sina drömmar.

En vän till mig berättade att han drömmer om ta helikopterkörkort, köpa en helikopter och sedan resa jorden runt i den. En annan vän berättade att hon drömmer om att dra till USA och starta en ranch där.

Gör det då! sa jag.

Men då kom dom med en massa tramsiga ursäkter som att jobbet de har idag inte skulle finnas kvar. Huset, bilen och möblerna var de tvugna att sälja. Sen var det katten, hunden och barnen, vad skulle man göra med dem? Ytterligare svammel om att det kostade en massa pengar, var jättesvårt, jada, jada, jada.

Men herregud. Jag blir helt matt. Bara massa fåniga svepsjäl. Man lever bara en gång och då måste man LEVA. Släppa loss, ha roligt. Man kan väl inte låta en massa petitesser hindra en.

Förresten på tal drömmar. Jag skulle väldigt gärna vilja åka till Grekland på en yogaresa till hösten, i en vecka. Det skulle vara så roligt...

Fast jag vet inte riktigt...jag har kanske inte råd eller så får jag nog inte ledigt en hel vecka. Och sen vet jag inte hur vädret blir i Grekland i höst.

Efter 32 dagars ledighet är jag värd en dag till.

Jag hade tänkt jag skulle börja jobba idag. Jag har tre semesterdagar kvar och det skulle vara bra att spara dom. Till jul tillexempel. Så tänkte jag igårkväll när jag gick och la mig.

Men när klockan ringde i morse kom jag på att, när det är november och vi har så mycket
på jobbet att jag är helt sönderstressad, ryggen värker, det är mörkt, regnigt, rått, kallt och alla är allmänt självmordsbenägna. DÅ kommer jag säkert att ha massor med energi till att jobba över en si sådär 5 timmar per dag.

Så det ordnar sig nog med den där julledigheten iallafall

Jag är helt förälskad i den här killen

Nu har jag gått och kärat ner mig totalt. Den här killen är helt fantastisk. Vi går långa härliga promenader, springer i slowmotion över ängarna, sitter sida vid sida vid sjön, jag känner att jag kan berätta allt för honom, och då menar jag verkligen ALLT. Han skulle aldrig dömma eller håna mig och han skulle definitivt inte berätta mina hemligheter för någon annan.

Här hittar du en bild på honom

Sen att han inte är riktigt rumsren är en annan sak men vilken karl är det liksom?

Så nu när jag vet vad jag vill kan jag gå vidare med mitt liv.

Det blev lite tyst här ett tag. Jag tog nämligen semester.
På semestern har jag bland annat funderat en hel del på vilken relation jag vill ha i livet och jag har kommit fram till att jag vill, vara oberoende fri, lyckligt gift, sorgfri skild, nöjd singel, älskad, förälskad, sambo, särbo, närbo, mambo, jambo.

Så himla skönt med tydliga beslut.

Semestern tänker jag ägna åt välgörenhet

Grekland är i kris. Snart går hela landet i konkurs. Jag känner att jag inte bara kan sitta hemma och lamt titta på. Jag måste agera.Så därför offrar jag mig och drar till Kreta med ungarna och bor på 4 stjärnigt hotell precis vid havet. Jag ska minsann dricka massor med paraplydrinkar vid poolen. Käka både mousaka och souvlaki. OCH köpa någon ful souvenir som jag inte ens vill  ha.

Jag vet, jag är en ädel person, ni behöver inte tala om det för mig. Ett enkelt tack räcker bra.

Gissa vilken kändis jag är lik!

Fick för mig att jag skulle ladda ner ett litet program på datorn som skannade av en bild på mig för att sedan tala om vilken kändis jag var mest lik. Jag letade reda på en bild där jag tyckte att jag såg hyfsad ut... ladda upp bilden... scanning, scanning. Åh vad spännande. VEM kunde det vara. Jag hoppades på ett riktigt snyggt blondt bombnedslag. Och så kom svaret...tam tam tam tej..Patrick Swayze!

Joråsåattehh...

Det är jag på bilden ifall ni trodde att det var Patrick
Lätt att ta miste

När ungarna blir stora kan man sova lugnt, typ.

Kl 01.32 ringer det. Signalen tjuter som ett brandlarm i mörkret. Jag flyger en halvmeter upp i luften, med uppspärrade ögon och bultande hjärta. Sliter åt mig telefonen. SIMON, står det i det lilla lysande fönstret. Hjärtat hamrar. Dunk, dunk...dunk, dunk.

Han skulle ju sova borta inatt? Vad kan ha hänt? Varför ringer han mitt i natten? Är han skadad?
- HAALLÅÅÅÅ!! vrålar jag hysteriskt när jag svarar.
- Tja, Julia missade sista bussen så jag skjutsade hem henne på cykeln. Det blev lite ändrade planer så jag kommer hem istället.
-Ok, bra... då vet jag. dunk, dunk... dunk, dunk...

En helt vanlig tisdagsnatt för en tonårsmamma

Himla skönt att vara vuxen

En fördel med att ha passerat den magiska 40-års gränsen är att man kan släppa det där med yttre skönhet. Man har lärt sig att leva med och acceptera sina fel och brister. Plötsligt blir de inre egenskaperna betydligt viktigare, genom erfarenheterna man har samlat på sig genom livet känner man sig trygg, kan ta viktiga beslut och känner sig säker i sina ställningstagande.

Eller?! Har jag fel? Vad tycker ni? Jag tänkte bara att det KANSKE var på det viset.
 
Men, jag passar bäst i långt hår va, eller!?

Men hallå, ska man verkligen behöva jobba idag?

Vad är nu det här?! Vi har ju kört kortvecka ett tag och alla vi anställda har varit rörande överens om att det har varit swajnabra. Inte en enda person har protesterat och sagt.
-Nej, stopp och belägg, jag tänker iallafall jobba fem dagar för det är så vi brukar göra.

Näherå, vi har minsann respektfullt rättat in oss i ledet, enbart jobbat fyra dagar OCH dessutom varit nöjda och glada med den nya arbetssituationen.

Så det finns väl ingen anledning att ändra på detta nu! Eller?

Och sen ska jag ha största kakbiten på fikarasterna!

Idag på jobbet kom frågan upp om man var storasyskon eller småsyskon. Det visade sig att jag var den enda som var storasyskon.  Alla andra var lillasystrar eller lillebrorsor.

Sen började alla att gadda ihop sig och menade på att det var sååå mycket jobbigare att vara småsyskon, för då fick man en massa stryk och tjuvnyp av de äldre syskonen. Bah, det var det dummaste jag har hört. Det är betydligt svårare att vara storasyster, det räckte ju med att lillsyrran pep lite så fick jag skäll.

Nej, jag ska nog ta och piska upp de där småglinen, en gång för alla, så de lär sig hålla käft och inte gnälla.

Nära ögat

Igår frågade en av mina kollegor om jag hade lust att hänga med och spela golf. Av någon outgrundlig anledning fick jag för mig att det skulle vara skoj! Så därför sa jag att jag skulle följa med. Men idag när jag vaknade mådde jag betydligt bättre och sinnesrubbningen hade gått över.

Själva då? Bilen går bra eller?

Komplimang delux

Det här med komplimanger om sitt utseende är man inte så van vid när man blir äldre. I allafall inte bara rakt av sådär, komplimangerna brukar liksom alltid följas av något, trots, fast eller för. Typ, men du ser ju bra ut... för din ålder, eller du har ju fin kropp... fast du har fött två barn. Man vänjer sig vid att få uppskattning på det viset och lär sig att fokusera på det som är positivt. Så idag förgylldes min dag av följande fenomenala komplimang: Du är ju faktiskt snygg... trots att rumpan och pattarna hänger.

Jomenvisst serrö. Man tackar och bockar.

Det är ju dessutom kanoners att jag fick veta om att saker och ting hänger, om jag eventuellt skulle ha missat det.

Bra odds

Ikväll ska min dotter åka och "titta" på den här lilla tussbollen. Jag är beredd att satsa en årslön, min vänstra hand samt alla mina skor, utom de nya röda högklackade... (Jag måste ju faktiskt ha något att gå i) på att hon kommer hem och ha köpt marsvi... eeöh, hunden.

Någon som har lust att sätta emot?

Sen kanske jag måste berätta sanningen om tomten

Igår fyllde min pappa år och på kvällen sitter Simon och jag vid köksbordet och pratar.

Jag: Idag är det den 8:onde juni och morfar fyller år, så i helgen ska jag åka och gratta honom. Konstigt förresten, jag får varje år för mig att han fyller den 10:onde.
Simon: Ja, jag tror varje år att han fyller den 9:onde men sen kommer jag på att det är ju inte han som fyller år, utan... Kalle Anka.

Jag vet inte riktigt, men tycker ni att det är dags att jag talar om för Simon att vi faktiskt inte är nära släktingar med Kalle Anka?

Jag valde en svart

Jag tycker att jag har lyckats att uppfostra min dotter till att säga ifrån om det är något hon inte har lust att göra. I motsats till mig har hon inga som helst problem med det. Häromdagen ringde jag till henne när hon var på väg till mig.

Jag: Hej gumman, kan inte du svänga in och köpa en termos till mig.
Nicole: NEÄ mamma, verkligen inte, det är ju inte ens på vägen och jag vet inte var man köper det. Jag har absolut inte lust att åka runt och leta. Jag gör det bara inte!
Jag: Ok, det är inga problem.

5 minuter senare ringer hon.
Vill du ha en vit, svart eller grön?

Lovande dag

Idag vaknade jag med ett leende på läpparna. Jag kände på mig att det skulle bli en riktigt bra dag.VAD hade den här härliga dagen att erbjuda mig? En lotterivinst på någon miljon? En diamantring från någon hemlig beundrare? Simon bäddar sin säng?

Ok. Det sista var lite väl överdrivet.

Planering inför Simons 18-årsdag

På söndag fyller Simon 18 år. Vi kommer naturligtvis att fira detta med pompa och ståt, släkten kommer och jag ska bjuda på mat. Som den strategiska person jag är så planerar jag detta noggrant. Jag vill att allt ska bli riktigt bra. Det går ju inte att bara hoppa in i en affär och handla lite hursomhelst. Därför har jag nu skrivit en inköpslista:

Vin
Nåt gott att äta
Läppglans

Har jag glömt något? Påminn mig gärna i så fall.

Simon

När jag skapar kaos

Gick förbi en av stans uteserveringar idag, där satt ett gäng killar/män i 30 års åldern runt ett bord och, oh maj lård, vilken uppskattning jag fick. Det visslades, tjoades och skränades. Ja, jag vill påstå att det var total kalabalik runt bordet. Väldigt trevligt!

Lite surt bara för den unga piffiga tjejen med kort vippig kjol som gick strax bakom mig. Hon fick ingen uppmärksamhet alls.

Beach 2011

Tänkte att jag skulle köpa mig en ny bikini nu till sommaren. Inte för att jag egentligen behöver, men att köpa bikini blir ju bara roligare och roligare med åren. Så står jag där i den lilla provhytten. Näst intill naken och kollar i spegeln och oj, oj, oj...

Ser ut som att jag har gått ner ett par kilo under vinterhalvåret. Så här smal och smärt var jag väl inte förra sommaren? Och rumpan, nämen vad fast den har blivit då. Måste bero på all träning den har fått genom att jag sitter ner hela dagarna, och låren... hade jag inte en massa gropar i dom? Var ha dom tagit vägen? Magen... minsann minsann, ser inte den ut som en tvättbräda.

Joråsåatteee... Precis så känner jag när jag ska köpa bikini. Apselut!

Det gills visst!

Idag när jag vaknade var det soligt och 20 grader kl 7 på morgonen. Fantastiskt, en sån här dag måste man naturligtvis utnyttja till fullo, så först ringde jag till jobbet för att tala om att jag inte kommer idag, men tydligen var fint väder inte ett legitimt skäl. Hrmpf... Påminn mig om att jag måste ta upp det på nästa möte.

Jag var alltså tvungen att tålmodigt vänta tills efter jobbet för att bege mig till stranden för att ta årets första dopp i Vättern. Visst är det något alldeles speciellt med det där första doppet.  När man känner den hisnande, ljuva känslan av det kyliga vattnet mot huden. Underbart.

Och JA! det räknas som ett dopp om man går i till vristerna!

Jag är faktiskt ansvarsfull

I torsdags bad jag om investeringstips och har nu fått ett par stycken genom facebook. Tipsen gick mest ut på att jag skulle köpa vin och lottet. Folk tycker alltså att jag ska supa och spela upp mina slantar. Jag är chockad.

Det fattar ni väl, att så viktiga saker har jag redan räknat in i min månadsbudget.

Lyxmat a la Nina

På lunchen idag satt mina kollegor och berättade om vilka fantastiska maträtter de skulle laga i helgen. Blåmusselsoppa, gratinerad hummer och goesaker. Jag blev riktigt inspirerad och tänkte att även jag skulle fixa lyxig mat tills ikväll. Det kräver ju naturligtvis lite extra planering men det kan det absolut vara värt.

Så istället för att åka raka vägen hem efter jobbet svänger jag förbi en av stans bästa restauranger och köper med mig ett par av deras utsökta rätter.

Investeringstips

Varje gång jag får lön uppstår ett problem för mig. När alla räkningar är betalda och månadsbudgeten är gjord sitter jag där helt konfunderad och undrar vad jag ska göra med alla pengar som blir ÖVER. Ska jag unna mig en liten resa? Investera i något? Kanske skänka alltihop till välgörenhet?

Vad skulle ni göra med 87 kronor? Tack på förhand.

Utvilad.

Imorse när klockan ringde undrade jag, vem körde över mig med en traktor i natt? Och varför? Dessutom hade tydligen någon roat sig med att stoppa taggtråd i min hals. Riktigt onödigt om ni frågar mig. Så idag har jag sovit, sovit och sovit... och därimellan har jag tagit ett par tupplurar.

Men NU är jag pigg. Riktigt pigg faktiskt.

Fest någon?

Vilket skräp som visas på tv.

Ikväll kl 21 kommer Pretty Woman på tv. Har dom verkligen inget annat att sända. VEM kollar på sånt larv? Jag skulle aldrig få för mig att titta på en sån töntig, romantisk, förutsägbar film, och jag skulle absolut inte sitta och lipa...

Iallafall inte för sjunde gången!

Så om jag inte svarar i telefonen mellan kl 21.00 och 23.25 så beror det på att jag är upptagen med en massa andra viktiga saker.

Bild från Google
(OM det nu var någon som trodde att jag hade plåtat den själv!)

God morgon.

Hade följande chatt med en väninna igår vars son spelar hockey.

Jag -Hur är det. Jag vill verkligen träffa dig. Kan jag komma upp en sväng imorgon?
S. -Hej gumman det var hundra år sedan, ska på match kl 13 men innan dess är jag hemma.
Jag -INNAN! Herregud du måste skoja. Jag ska ha fest här ikväll inte en chans att jag är uppe innan 13. Efter?

Tydligen har jag inte riktigt samma vanor på söndagsmorgnar som mina vänner med yngre barn.

Ett helt vanligt balanserat samtal med mig själv.

Jag - Alltså du borde verkligen börja träna nu
Jag - NU?! Det är ju för fan inte lönt, beach 2011 är ju här närsomhelst.
Jag - Jo, men bättre sent än aldrig... och det där med rökningen. Det är ju bara larvigt.
Jag - Larvig kan du vara själv.
Jag - Asså dig kan man ju inte ens resonera med!
Jag - Men duuuuråååå?! Är du så jävla bra själv?

Ett starkt argument för en fet löneförhöjning!

Idag på fikarasten slår jag mig ner i soffan för att äta mitt päron. Jag bryter av pinnen och tar en första tugga.
Då ställer sig min chef upp, pekar på mig och formligen skriker.
-ÄTER DU PÄRONET UPPIFRÅN OCH NER?
-Öööhh ja, hurså? Frågar jag med ögonbrynen uppe vid hårfästet.
-Men ALLA andra äter ju päron runt om. VAD gör du med kärnhuset?
-Det äter jag upp.
-ÄTER DU UPP DET!?

Jag har aldrig sett min chef så imponerad av något jag har gjort tidigare. Aldrig någonsin...

HIGH FIVE!

Men hon kan kanske jobba på SJ?

Igår kom en av mina kollegor och berättade, helt exalterad, att hon minsann skulle bli moster samma dag. HUR kan du veta att barnet kommer idag undrade jag.

Jo, det hade läkaren minsann sagt. Hennes syster hade fått tid kl 10.00 för att åka in och föda. (Och nu snackar vi en helt vanlig förlossning, inga konstigheter, inte kejsarsnitt eller någon köraigång variant) Nu får kvinnor alltså datum och tid(!!?) Snacka om att uppgradera barnafödandet. Förlossning 2.0. När jag väntade mina ungar sa läkaren
- Stanna i landet från månad sju och sen hoppas vi på att ungen anländer innan den är stor nog att börja dagis.

Men självklart. Ska man hinna jobba, sköta hushåll, maila, träna, facebooka, shoppa, blogga och twittra kan man ju inte ha en så luddig deadline som kvinnor hade för 20 år sedan. Det skulle ju helt enkelt inte fungera, nu krävs det betydligt mer effektivitet.

Den här lilla tösen behagade iof inte anlända förrens idag. Nästan ett helt dygn försenad!!
Man undrar ju hur det ska gå för en sån trotsig unge i livet.

Ett stort grattis från Nina

När även jag deltar i samtalen.

Okej. Okej! Jag överdrev kanske en liiten smula i gårdagens inlägg. Jag satt mest och filurade på vilken färg på bikini som är snyggast. Det är ju inte helt oväsentligt... Det är ju sommar snart. Äh, Nu släpper vi det.

Idag tänkte jag berätta om samtalsämnet på dagens fikarast. Mina kollegor brukar för det mesta prata om totalt ointressanta saker som sport eller bilar. Men idag kom faktiskt ett samtalsämne upp som även jag kunde delta i. Frågan var huruvida man sa kex eller kex, alltså kex med kå eller kex med tj. Det var 5 st som sa att det hette kex med kå och sen var det två rabiata jävlar som påstod att det heter kex med tj. Tjex! Men hallå, kom in i matchen. Man säger ju faktiskt inte tjyrka, eller jo... skit samma.

DET var ett intressant samtalsämne.

Kex eller tjex? Det är frågan

Dagens lunch

Idag visste jag vad det skulle pratas om på kontoret så fort det blev lunch. Sverige förlorade ju skitmycket mot Finland i någon tävling som tydligen är apviktig. Här skulle snackas hockey!

Vi är 3 tjejer och 5 killar som jobbar här på kontoret och nu är en av tjejerna på semester vilket gör att det alltså bara  är jag och 1 tjej kvar. (ja, det hade ni kanske kunnat räkna ut själva?) Hon tycker dessutom att det är ganska kul med hockey, fotboll och liknande larv. Jag vill verkligen inte prata illa om henne för om man bortser från den lilla sinnesrubbningen så är hon en riktigt trevlig tjej.

Men ni fattar ju själva vilken enormt tråkig lunch det skulle bli när alla sitter och analyserar gårdagens match. Mål hit, sekunder dit, Pekka Någontinglaijnen som var askalassuper grym/dålig whatever. Gäääsp!

Därför gick jag ut och käkade lunch själv idag. Där satt jag och analyserade aktiebörsen och löste några världsproblem. Var dessutom väldigt nära att klura ut botmedlet för aids.

Nu blev ni allt förvånade va?

Hemlös för en natt.

Igårkväll hade jag tänkt att Simon och jag skulle ha riktig kvålititajm tillsammans. Det är ju första helgen han är hemma efter Miami så jag tyckte att det skulle vara jättemyyysigt att sitta hemma i soffan, titta på melodifestivalen, mumsa godis och dricka läsk. Ja, jag skulle naturligtvis inte dricka läsk...jag dricker aldrig läsk. Det är ju hur onyttigt som helst, bara en massa socker och färgämnen och skit. Nej jag är ju betydligt sundare, jag skulle antagligen ta ett glas vin... eller två...

I alla fall. Nu visade det sig att Simon inte hade riktigt samma planer för lördagen, det fattade jag när han sa till mig. -Skulle inte du kunna dra från lägenheten vid typ sextiden ikväll och sen skulle jag uppskatta om du höll dig borta tills imorgon.

Tydligen skulle han dricka läsk med några andra.

Snart ska jag hoppa bungy jump

I torsdags kväll gick det inte att logga in och göra några nya inlägg, då dök följande meddelande upp.

När jag skulle logga in idag fick jag upp följande felmeddelande.

We expect everything to be back to normal soon. Vadå soon?! När är det? Tomteblosset har snart brunnit upp=sekunder. Äggen är snart klara=minuter. Jag har snart fikat klart=timmar. Snart är det löning=dagar. Jag funderar på att hoppa bungy jump snart=Månader (ha, ha skojar bara...kommer aldrig ske)

Nu är frågan. HUR lång tid är soon för blogger? Inte för att dom behöver precisera exakt men en fingervisning hade väl varit bra

Screw you Eddie.

När det låser sig.

Idag slet jag i 20 minuter för att låsa upp det där skitlåset till moppen. Joxade och trixade, fram och tillbaka. Tog ut nyckel, blåste på den (man vet aldrig, kan hjälpa), stoppade in den igen, snurra hit och snurrade dit, svära, dra ut nyckeln, slänga iväg den där satans nyckeln... leta, leta, leta i buskaget.

Det hade kanske gått lite snabbare om jag direkt använt nyckeln till moppen, istället för nyckeln till cykeln.

Klart jag vill min sons bästa.

Nu åker jag moppe till jobbet. Verkligen jätteskönt att slippa trampa eller gå. Bara gasa och susa iväg. Härligt.

Det är visserligen Simons moppe men det är ju hur nyttigt som helst för honom att gå de 3 km som han har till skolan. Vardagsmotion är ju så himla viktigt så det mår han bara bra av.

För det är av ren omtänksamhet som jag tar moppen, naturligtvis. Att han inte kan fatta det. Skitunge.

Jag jobbar på att säga NEJ

Om det är något som jag inte vill, orkar, har lust med eller vad fasiken som helst. 

Så är tanken att jag ska säga -NEJ, det vill jag inte!. Rakt ut sådär bara. Det får ju folk faktiskt ta!

Så idag när jag kom hem från jobbet så slängde min granne upp balkongdörren och hojtade. 

- Hej Nina. Du kommer väl på bostadsrättsmötet nästa vecka?

- Jadå, naturligtvis.

- Bra. Det kan ju vara bra för dig som är ny i huset... och du förresten vi skulle behöva en ny sekreterare, det hade väl varit nåt för dig?

Sekreterare? Fy fan va trist. Nej, jag vill inte vara någon töntig sekreterare. Verkligen inte!  Så därför svarade jag högt och tydligt:

- Jo men absolut! Det skulle vara skitskoj.

Damn it!

Förtydligande

Alltså, i förra inlägget menade jag naturligtvis att höjdpunkten var att Simon kom hem, inte att han var mycket solbränd...

fast det klart att det var ju kul det med.

Dagens

Dagens fynd. Skitsnygga högklackade remsandaler på Scorettoutlet för 99:-
Dagens godaste. Thaimat i Ulricehamn
Dagens plus. Skinande sol och 20 grader
Dagens konstigaste. En taxichaffis på Landvetter kommer fram till mig och frågar:
-Du heter möjligtvis inte Anders?
-Öh, nej... ser det ut så?
-Nej, men man kan ju inte så noga veta nu för tiden.
-...okej?!?

Dagens höjdpunkt. En MYCKET solbränd Simon kommer hem från Miami

Idag är ingen vanlig dag

för idag är det min systers födelsedag! Hurra, hurra, hurra, hurraaaa.
Än så länge har jag firat detta med att stiga upp jättetidigt, pimpat lägenheten med ballonger och serpentiner, ätit tårta, druckit champange och sjungit Ja må hon leva.

Synd bara att hon bor så långt bort så hon inte kunde vara med.

Skitväska

Nu har jag badat, fönat håret, färgat och nopprat ögonbrynen och målat naglarna.
Men min väska har fortfarande inte packat sig.

Hrmpf! Tydligen måste man göra allting själv.

Byggarbetare

För några år sedan kunde man inte gå förbi en byggarbetsplats utan att arbetet totalt upphörde. Det visslades, tjoades och skrönades. Men nu! Inte den minsta lilla reaktion. (Spelar ingen roll om man klampar extra hårt med klackarna och slänger överdrivet med håret)

Så himla skönt att byggarbetarna har fått så hög arbetsmoral.

Bild från google

Nedräkning

Nu är det 9 dagar, 13 timmar och 47 minuter tills Simon kommer hem. Inte för att jag håller räkningen, eller så.

Det hade ju ändå varit för hönsigt.

Måsten i Barcelona

Det här företaget jag jobbar på är verkligen helt kanon. Nu i vår blir vi bjudna på en resa till Barcelona! På fikarasten frågade chefen oss vad som var våra "måsten" när vi kommer dit. Jag fick börja. -Sitta på uteserveringar, dricka rosévin, spana in Spanjorer, go bananas och dansa på bardisken...

Sen svarade mina kollegor: -Katedralen La se grada familia, Miró-muséet, Gaudís La Pedrera, FC Barcelona Museum, Museu Nacional d'Art de Catalunya..

Eh, jag hade naturligtvis också tänkt nämna de där grejerna, jag var ju inte klar!

En god påsk

I påskhelgen har jag varit upptagen med att mysa i solen, käka massor med mat och godis och dricka mängder med vin.

Som tur var fanns det ett halvt påskägg kvar på jobbet idag som jag tryckte i mig. Nu när man har vanan inne att mumsa i sig godis hela dagarna, kan det ju inte vara nyttigt att bara lägga av helt tvärt.

Ändrade planer

Jaha ikväll skulle jag ha handlat, tvättat, strukit och dammsugit. Åså kom Lisa och ville att vi skulle fika och nu är det ju på tok för sent. Ica Maxi har stängt, tvättstugetiden är slut och dammsuga kan jag ju inte göra nu utan att störa grannarna.

Ibland har man tur.

Beslutsångest

Ibland ställs jag inför svåra beslut. Ska jag göra si eller ska jag göra så. Vad är rätt och vad är fel. Vilka konsekvenser kommer mitt beslut att få. Jag står där osäker och förvirrad. Kan inte bestämma mig och känner hur jag blir svettig, torr i munnen och får en klump i magen. INGET känns helt rätt.

Som i lördags när jag skulle på fest och hade bestämt mig för att ha min lilla svarta blåsa. Skulle jag välja silverskorna (lite svåra att dansa i) svarta lackpumps (för tråkiga?) guldsandaletterna (för pråligt?) eller dom röda pumpsen... ska jag ta den röda klänningen istället?

Jättejobbigt.

Förlovning

I helgen som gick var jag på förlovningsfest. Assyrisk.

Svenskar brukar ju göra ett hejdundrandes hallabaloa runt det där med sina förlovningar. Skriva ut det i tidningen så att släkt, vänner, grannar och hela jäkla stan vet om det. Liite to much kan man tycka.

Assyriers förlovningar är mer sofistikerade. De bjuder enbart in den absolut närmsta familjen och ev några få utvalda vänner.

Jag skulle uppskatta att vi var runt 300 personer på den här festen.
 

Ett stort grattis och lyckönskningar till Janet och Naffe.

Nu har jag kommit på EN fördel...

med att Simon har åkt till Miami. Jag behöver inte låsa när jag går på toaletten! Skitbra! (förlåt, jag kunde inte låta bli)

Jag måste verkligen anmäla mig till där kursen i självbehärskning!

Dags att vårstäda kroppen?

I går var jag på en föreläsning om Detox. Jag springer på sådana påhitt ibland. Sund hälsa, lev längre, bli lycklig, yada, yada, yada. Det är roligt och lärorikt.

Den här kuren gick ut på att man i minst 10 dagar skulle dricka olika örter, teer, juicer och citronvatten. Födan bestod av ekologisk (naturligvis) sallad, örter och citron. Mumsfillibabba. Allt skulle intas insmord i lera, hängandes upp och ner i en repstege, vänd mot öster, två trappor upp i sal 3.... eller...vänta, det var ju där föreläsningen hölls. Nu blandar jag eventuellt ihop det...

Attans, himla osis att jag ska på fest i helgen. Annars hade jag hoppat på den där kuren.