Nu kan jag pusta ut.

Jag var lite orolig för att Simon var sur på mig för att jag har börjat blogga.
Men nu kan jag vara helt lugn, för han har börjat prata med mig igen.
Idag skrek han (jag vet faktiskt inte varför han skrek, det är absolut inget fel på min hörsel)
Gå ut ur mitt rum!!

Det är så himla härligt att vi kan prata med varandra igen?